NEWROZ

Kurdiska lärare med sina elever och deras föräldrar firade Newroz på Ryaskolan. Newroz (också Newroj sv. : "ny dag") är den kurdiska nyårsdagen, vårdagjämningen. Newroz som infaller den 21 mars är en högtid för iranier, kurder och andra folkgrupper i mellanöstern. Man firar den som en nyårsdag eller för att välkomna våren men Kurder firar den mest som en nationaldag. Firandet har sina rötter flera tusen år tillbaka, till mederna.

Alla firar den nästan på samma sätt. Släkten, familjen, vänner och obekanta som blir ens nya vänner samlas på ett ställe där man eldar. För att visa sin djärvhet brukar de djärvaste också hoppa över elden. Att äta mat tillsammans är en annan viktig del av högtiden.

SAGAN OM NEWROZ
Historien om Newroz ursprung går att spåra tillbaks till år 612 f.Kr och till en händelse med den grymme härskaren Dahak i Kurdistan.

Det hela börjar med att fursten Dahak en vacker dag drabbas av en mystisk sjukdom och två stora ormar växer ut på hans skuldror. Dessa ormar var likt andra ormar i historien onda och krävde dagligen två pojkhjärnor av två kurdiska pojkar, fick de inte det gav de Dahak straff genom hemska plågor. Utan mycket till val tog Dahaks män varje dag två kurdiska pojkar till fånga för ormarna.

Allt fler kurdiska söner minskade i antal vilket förargade folket och föraktet mot härskaren Dahak växte. En av dem var en man som fått alla sina söner dödade förutom en, smeden Kawa, och då de kom för att hämta hans sista som slog han sin hammare hårt i bordet och upproret mot Dahak tog sin början. Han samlade ihop folk för folkets framtid och de marscherade mot Dahaks borg. Kawa sa då till folket:

- Frukta inte, ty att dö för friheten är bättre än att leva under förtryck!

Väl framme vid borgen lyfte Kawa sin tunga slägga och slog den i huvudet på Dahak som dog på fläcken. När Dahak dödats tändes en stor eld (”newrozelden”) uppe på ett högt berg som ett tecken på att tyrannen besegrats.

Denna händelse påstås ha inträffat just den 21 mars "Newroz", på vårens första dag (”Ny dag”) efter den långa och mörka vintern. Bättre benämning på ”nyår” får man väl leta efter, det är ju nu marken blomstrar (nåja, åtminstone i Kurdistan) och ljuset kommer. Kurder i hela Kurdistan firar detta med eld, dans och sång.